Titel: Anne Franks Dagbok
Författare: Anne Franks
Genre: Sant Berättelse och Självbiografi
Handlingen:
Ann Franks skrev sin dagbok på flera år under andra världskriget från sin egen erfarenhet, tonårings känslor, depression, krig, religion, kärlek och spänning. hon skildrade livet i gömstället med 8 personer som hur hon som tonåring påverkade av att inte kunna röra sig i fritt. Dagboken heter Kitty var hennes bästa vän där skrev hon allt med glädje, men även sorg och en stor bitterhet över hennes mor som Ann anser inte bryr sig tillräckligt mycket om henne.
Egen Kommentar:
Ann Franks dagbok var den bästa bok jag har läst i mitt liv, en bok som verkligen man får tänka sig efter. Den som imponerade mig väldigt mycket på är att hon beskrev så levande att man kan föreställer sig på hennes situation. Jag är stolt och avundsjuk över henne, hon var ju mellan 13 - 15 åring som kan så där modig och levde i dödsfara men tröttnade hon aldrig. Ändå fortsätter hon att kämpa livet, utveckla sig från en barnslig flicka till en kvinna och hennes tankar kring livet var helt otroligt. Det var en väldigt sorglig bok men mycket givande och gripande och samtidigt man kan se händelser framför sig.
Ann Franks familj bestod av Pappa Otto, mamma Edith och stora syster Margot. De var judar och på grund av det blev de oacceptabelt i samhället. De först bodde i Tyskland men flyttade de till Holland när Hitler tog makten på landet. Året 1940 var också Holland blev ovänligt mot judarna och det var en dag fick de brev att Nazisterna tänkte skicka Margot till koncentrations läger. Där bestämde familjen Frank gick under jorden för att gömde sig. De bodde i ett gårdhus på två år med en annan familj Van daan som bestod av Herr Van Daan, Fru Van Daan och deras son Peter som är 2 år äldre än Ann. På dagboken berättade hon om hennes relation till sin familj, om vad de åt för mat, om deras dagliga händelser bland annat längtan efter att få gå ut, och gräl mellan med de andra personer. Efter ett år i gårdhuset blev Ann kär till Peter van Daan som inspirerade och gav henne mycket glädje. Anns dagbok slutade den 4 augusti 1944 och de alla som gått under jorden blev arresterade av Gestapo och förde till koncentrationsläger. Det var synd att när kriget var nästan slut blev de arresterade.
Boken var väldigt unik och jag hjärtliga rekommendera den här boken till alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du beskriver mycket varmt och inlevelsefullt din upplevelse av boken och du är duktig på att berätta varför du tycker som du gör. Din recension är lockande och jag tror att många blir inspirerade att läsa boken efter att ha tagit del av din recension.
SvaraRaderaTack Rebecca!
SvaraRaderaBoken var väldigt bra och unik och har mycket bra historiska synsätt om 2VK,som jag tycker är mycket viktigt att lära sig om. Jag grät efter jag läste dem. Det var väldigt grymlig öde som Anne hade.
Läsloggar:
SvaraRadera1.Jag har släktingar. Förfärligt trevliga fastrar och farbröder och mostrar och morbrödar, ett vackert hem, och jag saknar egentligen ingenting utom en väninna!
***Jag tycker att om vänskap inte fanns skulle livet vara ensam och tom. Det finns många saker som man kan inte berätta till familjen. Man behöver någon som man kan lita på och känna sig fri och trygg med.***
2.Jag slukar dagligen valerianatabletter mot ångest och depression, men det hindrar inte att min stämning nästa dag är ännu sämre. Att en gång kunna skratta högt och gott skulle hjälpa mer än tio valerianatabletter, men vi har visst glömt att skratta.
***Livs svårigheter kan leda till stor depression och sorgsenhet som ger människor negativ synsätt. Själv klart att man glömma bort att vara glad när man är i livsfara. Medicin hjälper inte riktigt för att förhindra sorgsenhet.***
3.Plötsligt förstår jag vad det är jag saknar hos henne. Mamma har själv sagt, att hon betraktar oss mer som väninnor än som döttrar.
***Min mamma är inte min bästa vän heller för att vi har olika synsätt, men hon har alltid tröstat mig när jag är ledsen och alltid funnit när jag behöver henne och framför allt hon stöttar mig i livet. Hon är världens bästa mamma. ***
4.Lyckligtvis är jag van att dölja mitt inre, så jag lyckas utmärkt med att inte visa hur mycket jag tycker om honom.
***Vissa människor är utmärk på att inte visa sina inre känslor men inte alla kan motstå en frestelse. Ögonen säger mer än ord.***
5.Jag är rädd för att de som känner mig så som jag alltid visar mig ska upptäcka att jag har en annan sida, en vackrare och bättre. Jag är rädd för att de ska göra narr av mig. Tycka att jag är löjlig och sentimental, inte ta mig på allvar.
***i människor har olika attityd och manér också en annan sida som är vackert eller fult. Många människor beskriver andra från det de ser ute utan att veta vad som finns inombords.***